odnovel

Moments Kapitel 26

Kategori: Allmänt

Senaste:

Hon kramade om mig och utan att tänka höll jag kvar ganska länge. Snabbt släppte jag henne och rodnade. Rodnade jag? Zayn skärp dig! Hon skrattade lite och sa hejdå. Jag sa hejdå tillbaka och gick sedan ut och satte mig i bilen. På vägen hem till Less handlade jag pizza och när jag kom innanför dörren satt hon framför tv:n. Bordet var redan dukat så de var bara att sätta sig. Less hällde upp Cola i varsitt glas och sedan var de bara att hugga in. Less kröp ner i min famn och jag kramade om henne med min ena arm. Jag harklade mig lite och hon tittade upp.

”Less Vill du bli min flickvän?” frågade jag halvt nervös. Hennes lilla leende hon hade på läpparna blev genast större och istället för att svara kysste hon mig hårt och länge. När hon släppte mig nickade hon. Hon kröp ner i min famn igen och jag pussade henne på huvudet. Amber är inget jämfört med min Less. Amber är inget jämfört med min flickvän.


 
 

Louis perspektiv:

Eleanor skulle komma om bara en halvtimme. Nervöst stod jag och kollade runt i mitt rum om allt såg okej ut. Visst Eleanor hade varit här många gånger förut men de var alltid lika nervöst innan. Jag gick ut från mitt rum och sedan ner för trappan där mamma, Lottie och Felicite stod i köket. Mamma hade bakat en kaka som hon precis tog ut ur ugnen. Jag gick fram och tittade på den. Åh Kladdkaka. Eleanor älskar de precis lika mycket som jag. Jag tittade runt för att se om jag kunde hitta Daisy och Phoebe någonstans men såklart var dom borta. Jag suckade lite och gick in i vardagsrummet. Där satt dom och tittade på tv bredvid varandra. Jag slängde mig mellan dom och dom båda började fnittra högt. Jag log och la sedan varsin arm om dom och drog in dom mot mig. Båda lutade sina huvuden mot mina axlar och jag log. De var så skönt att äntligen få vara hemma och spendera lite tid med min familj. De är en helt annan sak att få spendera tre veckor med dom än bara en helg som de brukar bli. Ja hörde hur de plingade på dörren och jag sken upp i ett stort leende. Innan jag ens hade hunnit resa mig var Daisy och Phoebe ute i hallen tillsammans med Lottie och Felicite. Jag hörde El’s ljusa skratt och jag log. Jag styrde snabbt stegen mot hallen och möttes El’s vackra ögon. Hon log stort och i famnen hade hon både Daisy och Phoebe. Hon kramade om dom hårt och länge innan hon släppte ner dom och drog in Felicite i en kram.

”Gud vad länge sedan de var vi sågs. Jag har saknat er såå mycket!” utbrast hon när hon precis hade kramat om Lottie och var på väg att släppa henne. Snabbt så att mamma inte också skulle få krama om henne gick jag in och drog in henne i min famn. Hon doftade så gott och om de ens var möjligt blev mitt leende ännu större.

”Jag har saknat dig” viskade jag tyst i hennes öra så att ingen annan runt omkring oss skulle höra.

”Jag har saknat dig mer” viskade hon och jag kunde höra leendet som fanns på hennes läppar.

”Omöjligt” viskade jag innan jag släppte henne. Hon fnissade lite innan mamma kom och slängde sig i hennes famn.

”ÅHH ELEANOR! Vi har saknat dig så mycket. De var på tok för länge sedan vi sågs! Vi måste ta och ses lite oftare. Gud vilka fina skor du har. Vad har du köpt dom?” mamma slängde frågor över El och jag skrattade. El skrattade också och började sedan svara på alla frågor och konstateranden hon gick av mamma.

”Så ska vi gå upp med dina väskor?” frågade jag när mamma hade gått i väg. El nickade och log.

”Får vi följa med?” frågade Phoebe.

”Men jag ska ju vara här i en hel vecka tillsammans med er. Om ni stannar här nere så länge så kommer vi om några minuter” svarade El och log. Phoebe såg lite ledsen ut i början men när El rufsade om henne i håret kunde hon inte låta bli att fnissa lite. El log och började sedan gå mot mig. Innan vi gick up så blinkade lottie med ögat mot mig och pekade på Eleanor. Jag började skratta och då vände sig såklart El om.

”Vad är de?” frågade hon och log. Jag skakade bara på huvudet och visade att hon skulle fortsätta upp. Hon nickade och vi gick upp på mitt rum. När vi kom upp så ställde vi ner dom två väskorna. När jag hade släppt allt gick jag fram till El. Jag la mina händer på hennes kinder och tittade henne djupt i ögonen.

”Jag har saknat dig så mycket” viskade jag.

”Jag har saknat dig med” ett leende spred sig på hennes läppar och smittade snabbt av sig till mig. Jag tryckte mina läppar mot hennes och hon besvarade den. De blev mer passionerat och hon la sina händer runt min nacke och jag la mina på hennes höfter. Jag kysste henne ner på halsen vilket gjorde så hon började skratta.

”Inte nu Lou. Alla är där nere och väntar på oss” Jag gjorde en ledsen min vilket gjorde så att hon började skratta igen.

”Ikväll” sa hon sedan innan hon kysste mig lätt på kinden och gick förbi mig. Jag log och gick efter henne. Vi gick ner till dom andra som såklart undrade varför de tog så långt tid.

”Äh, vi packade upp lite av El’s saker och la dom i min garderob så att hon skulle hitta lite bättre” svarade jag snabbt. Dom andra verkade gå på de och El tittade tacksamt mot mig. Vi satte oss sedan ner och njöt av den goda kladdkakan.

Zayns perspektiv:

Nu var jag hemma och de var min sista vecka här. De kändes lite sorgligt men ända så skulle de bli kul att träffa killarna igen och även börja jobba på dom nya låtarna. Amber och jag hade kommit ganska nära varandra igen. Vi hade inte träffats något mer men vi hade smsat varige dag och även pratat i telefon ett par gånger. Vi bestämde att vi skulle träffas när jag kom tillbaka till London och de visade sig att vi inte bodde mer en tio minuters promenad mellan varandra. Less hade jag pratat med varige kväll och vi hade även bestämt att hon skulle åka ner till London om två veckor och bo hos mig. Alltså en vecka efter att jag hade kommit hem.

”Gubben de är mat!” Ropade mamma nerifrån jag vaknade upp ur mina tankar och tittade på klockan. Oj den visade redan halv sju. Jag gick ut från mitt rum och ner till köket där resten av alla satt.

”Vad är de för mat?” mamma lyfte på locket så jag såg vad de var. Någon kycklinggryta och till de ris. Jag log lite och sedan började vi äta.


Har grymt dåligt samvete att ni inte fick något igår. Men saningen är att jag har eller är sjuk och eftersom att jag börjar skolan i morgon så har jag bara försökt att bli frisk. I går sov jag i princip hela dagen och i dag på förmiddagen gjorde jag de med. Nu har jag iaf skrivit klart kapitel 26 så skulle uppskatta om ni skriver vad ni tycker om de! Ha de bra så ska jag verkligen försöka lägga upp ett på torsdag :)

Kommentarer


Kommentera inlägget här: