odnovel

Senaste:

När hissen väl stannade så såg jag att en tant stod där inne. Hon flyttade sig när jag kom och hjälpte mig när jag inte fick in resväskan ordentligt. Jag försökte le som ett tack eftersom att om jag skulle öppna munnen skulle jag inte klara av de mer och börja gråta hysteriskt. Om jag inte redan gjorde det, de vill säga.. När hissen stannade slängde jag mig snabbt ut och gick fram till receptionen. Jag lämnade fram korten som man öppnade dörren med och hon kollade förvånat på mig. Antagligen för hur jag såg ut. Jag sa snabbt att jag inte skulle stanna kvar längre och hon frågade då om jag villa ha resten av pengarna tillbaka eftersom att jag inte bodde den tiden som jag hade betalat för. Jag skakade snabbt på huvudet innan jag gick ut från hotellet. Detta var ett så pass fint hotell med mycket folk på så de stod redan taxibilar utanför som väntade på att få någon passagerare. Jag slet upp bakluckan och lyckades efter mycket om och men med hjälp av taxichauffören få in båda väskorna i bakluckan. Jag visste att Harry antagligen skulle prata med Anne eller Gemma om vad som hade hänt så hem kunde jag inte åka. För om någon försökte prata med mig så skulle dom bara säga att jag skulle prata och reda ut allt med Zayn. De var de jag inte ville så därför behövde jag komma bort dit ingen vet vart jag är.

”De billigaste hotellet i London, tack” sa jag när jag hade hoppat in.

Less perspektiv:

”De billigaste hotellet i London” snörvlade jag fram. Chauffören nickade lite som att han inte ville lägga sig i varför jag var ledsen. Han började köra medans jag försökte göra allt för att sluta gråta. Efter kanske 10 minuters åktur stannade han. Först trodde jag att de var fel men sedan såg jag en gammal rostig skylt som låg på marken med texten ’Rosa’s hotel’ på. Jag grimasherade innan jag steg ut ur bilen. Taxi chauffören hjälpte mig åter igen med väskorna innan jag kunde gå in på de så kallade ’hotellet’ När jag skulle betala taxichauffören så sa han att de var okej. Att jag nog behövde pengarna till annat. Jag tackade innan jag gick in genom en järn dörr. När jag kom in var de sunkigt, riktigt sunkigt. Rakt framför mig fanns de en reception, på högra sidan av receptionen fanns de en trappa och en hiss upp. På vänster sida stod de ett litet bord med två fåtöljer till. Bordet såg ut att ramla ihop när som helst och fåtöljerna hade stora fläckar på sig. På golvet låg de dammtussar lite överallt och på receptionsdisken lika så. Jag gick fram till den smutsiga receptionen och tittade mig omkring. Inte en ända kotte syntes till. Jag harklade mig ganska högt och från en dörr till väster kom en liten tant fram. När hon såg mig så log hon.

”Vad kan jag hjälpa dig med?” frågade hon vändligt. Jaja hon var ju iaf trevlig.

”Jag vill ha ett rum tack” svarade jag och försökte få fram ett leende. Hon nickade och skrev något på en lapp.

”Hur många nätter?” frågade hon sedan vändligt igen.

”Två” svarade jag och sedan skrev hon upp något på sin lapp igen. Sedan fick jag betala och då gav hon mig en nyckel. Jag tackade och gick fram till hissen. Jag tryckte på knappen och väntade. Hissen började knaka och sedan hördes en dov duns.

”Oh, hissen fungerar inte” sa tanten som hade lyckats dyka upp utan att jag sett henne. Jag nickade lite innan jag började dra upp mina väskor för trappan. Jag stannade till och kollade på nyckeln. Rum: 82. Jag fortsatte gå och när jag kom upp så tittade jag på väggen där de stod vilka rum som fanns på denna våning. 42 – 84. Jag suckade lättat när jag inte behövde gå en trappa till och gick fort igenom korridoren. 79 80 81 82. Ja 82. Jag låste upp med nyckeln innan jag öppnade dörren. Där inne fanns de en säng och en dörr som jag gissar gick till badrummet. Väggarna var de fläckar på och mattan på golvet med. Jag suckade lite innan jag gick in och la ifrån mig väskan på golvet. Jag inspekterade sängen och som tur var så var den inte lika äcklig som allt annat. Jag satte mig på den och tog upp telefonen. Missade samtal, Harry the best!(7) Zaineee(5) Lou(1) Amber XD(3). Sms, Harry the best!(2). Jag struntade i allt och gick istället in på Twitter som jag inte varit inne på, på hur länge som helst.  Mina följare hade ökat från 4 tusen som jag hade när jag setts med killarna en gång till 70 000. I all chock så började jag skrolla ner.

@janettelove1D What a little rat! How can she do that to my Zayn? Leave him alone or I’ll kill you bitch! @lessjoneshere

@What a Idiot! She made Zayn cry? He can find a so much better girlfriend then that!

@I’m gonna kill you @lessjoneshere! You’re little whore, you don’t even deserve to be on this planet!

Efter att ha läst några twitts hade mina tårar börjat rinna igen. Nästan alla hade länkat en länk som jag knappt vågade gå in på. När jag väl bestämt mig så tryckte jag på länken. Jag blundade hårt innan jag tog ett djupt andetag och öppnade ögonen.

Här ser vi Zayn Malik’s flickvän Less utanför One Direction’s lägenhet. Hon verkar förvånansvärt lycklig för vad som snart kommer hända. I handen håller hon något slags paket. Kanske innehållet är precis vad som kommer att såra Zayn till tårar.

Där under texten fanns det en bild på mig som var tagen precis innan jag skulle gå in till Harry och Lou. Och helt riktigt som texten sa så hade jag ett stort leende på läpparna.

Men lyckan varade inte länge för ungefär en halvtimme senare kom hon utspringande i tårar. De dröjde inte mer en några minuter innan även Zayn kom springande även han i tårar. På sig hade han endast ett par jeans så vem vet var som kan ha hänt där inne.. Är detta slutet för Less och Zayn eller kanske bara ett missförstånd? I alla fall verkar inte alla directioners där ute vara så glada på Less just nu.

Vad i? Åh! Jag slängde irriterat telefonen ifrån mig och la mig rak lång på rygg. Varför? Vad hade jag gjort för fel för att förtjäna detta? Vad jag verkligen så tråkigt att han behövde hitta någon annan att vara med? Och dessutom AMBER? Jag ställde mig upp och gick fram till hel kropps spegeln som hängde vid hallen. Mitt emot mig stod en tjej med tårar rinnande ner för hennes kinder. Ögonen var röda och sminket var ut kletat. Blusen som hon hade på sig var blöt från tårar och svart av maskara. Tjejen mitt emot mig var tom. Tom på ord. Hade inget att säga. Tom på allt. Krossad. Sviken. Hon hade fallit för någon som sedan hade svikit henne. Igen.

”Jag gillar verkligen dig Less”

”Jag gillar dig med” svarade jag och ett leende spred sig på både mina och Chase’s läppar.

Två veckor senare:

”Jag är ledsen Less men jag har hittat en annan”

”Va?”

”Ja, du vet Jessica? Vi har umgåtts en del och jag gillar verkligen henne..” Jag blundade och kände hur tårar började rinna.

Då när jag verkligen blev krossad första gången tog jag tröst hos Harry. Harry som jag egentligen hade lust att gå till nu med. Men jag kunde helt enkelt inte. Jag måste kunna klara mig själv och inte alltid behöva hjälp av någon annan. Plus att jag inte ville träffa Zayn. De högg i mig bara av att tänka hans namn. Hur skulle de då vara om jag skulle träffa honom? Jag sköt snabbt bort tanken och ställde mig upp. Gick fram till min väska och tog fram mina tränings kläder. Snabbt satte jag på mig dom och gick sedan ner till lobbyn. Där höll den gamla tanten och lite annan personal på att städa. Antagligen för att dom hade fått en gäst för första gången på flera månader.. Tanten log mot mig och själv drog jag lite på mungiporna tillbaka. När jag kom ut sken solen. De fick mig att må lite bättre. Jag började springa och när jag hade kommit en bit så ökade jag takten. Istället för att jogga snabbt sprang jag nu i full fart. De kändes bra att bara få ta ut all sin sorg. Jag sprang som att någon var efter mig tills jag kom till någon park. Där var de mycket folk överallt som fick mig att sakta ner än aning men inte mycket för jag sprang fortfarande som att jag hade ett tåg att passa. När jag kom till hotellet saktade jag inte ner utan sprang bara in genom dörrarna och sedan upp för alla trappor tills jag kom till min dörr. Där låste jag snabbt upp och gick in. Helt slut ramlade jag ner på golvet och andades tungt. Jag flåsade och grät på en gång. Varför skulle allt bli såhär? Utan att ens bry mig om att duscha så reste jag mig trött upp och kröp ner under täcket. Jag drog täcket över huvudet och somnade sedan med tårar rinnande ner för kinderna.

---