odnovel

Senaste:

Jag gick tillbaka till Niall. Hans blick var fortfarande på dom andra godispåsarna tills jag kom för då tittade han upp på mig. Jag skrattade innan jag räckte honom en godispåse och en coola. Han kollade förvånat på mig.

”Får jag?”

”Trodde du att jag skulle sitta här och proppa i mig fyra godispåsar själv och två burkar coola?” frågade jag och flinade. Han rodnade lite. Han tog nu emot godispåsen och colan innan han snabbt slet upp godispåsen. Han började trycka i sig och likadant gjorde jag.

Nialls Perspektiv:

Jag kände något hårt slå emot min axel och vände blicken ditåt. Det var Melanis huvud som hade landat där. När jag kollade närmare såg jag att hennes ögon var slutna. Vilket innebar att hon måste ha somnat. Försiktigt halade jag upp mobilen ut framfikan och gick in på kamera. Jag vände på kameran så man kunde ta kort på sig själv och tog ett kort på oss två. Jag tänkte ta ett till på Melanie när jag fick lite dåligt samvete. Hon kanske inte alls ville bli fotat. Och speciellt inte av mig som hon knappt kände. Jag la ner kameran igen och granskade hennes vackra ansikte. Tiden måste ha gått snabbare än jag trodde för snart lös lampan som betydde att man skulle sätta på sig bältet. Så försiktigt som möjligt skakade jag Melanie. Hon reagerade inte så jag skakade om henne igen. Hon grymtade till och tog sedan tag i min arm som hon sedan vilade huvudet mot igen. Något varmt for igenom min kropp och ett fånigt leende spred sig över mina läppar. Jag sköt bort tanken om att låta henne ligga mot min arm och började skaka henne försiktigt igen.

”Melanie, vi ska landa. Du måste sätta på dig bältet” viskade jag i hennes öra. Hon rörde lite på sig men öppnade inte ögonen.

”Melanie, vi är snart framme” sa jag och strök henne lite försiktigt över håret. Hennes vackra ögon öppnades långsamt och jag slet åt mig min hand igen. Hon gäspade stort och sträckte på sig.

”Vi ska landa” sa jag och log. Hon nickade och log tillbaka.

Vi tog våra väskor och började gå ut från flygplatsen. Vi tog bakvägen för att det var för mycket fans den vanliga vägen. Snabbt kom vi ut till två stora svarta bilar. Där slängdes allt bagage in i den ena och sedan hoppade vi in i den andra. Paul i framsätet, Louis, Liam och Zayn på raden bakom och Harry, Melanie och jag på raden bakom den. Det roliga var att Louis, Liam och Zayns säte var vänt åt vårat håll så vi kunde liksom prata med varandra medans dom åkte baklänges.

”Så vad ska vi göra sen då?” frågade Liam och försökte överrösta musiken. Alla rykte lite lätt på axlarna utom Melanie.

”Vad vill du?” frågade jag och petade på Melanies arm. Hon ryckte till lite och vände blicken från Liam till mig.

”Jag? Men vill ni inte göra något själv när ni har hela dagen för er själva?” frågade hon lite osäkert.

”Klart vi vill att du ska med!” utbrast Louis och hon vände blicken mot honom. Han log stort mot henne och hon log tillbaka.

”Är ni säkra? För jag har läst erat schema och ni kommer ha rätt fullt upp senare..” mumlade hon och tittade ner.

”Såklart. Du ska med!” sa Lou. ”Men vad ska vi göra?” alla skrattade och ryckte på axlarna igen.

”Bara gå runt på stan kanske och kolla runt lite?” föreslog Liam.

”Ja, då kan jag shoppa!” utbrast Melanie glatt.

”Bra ide! Plus att jag måste handla något till mina systrar” suckade Louis.

”Varför just i Spanien?” frågade Zayn lite drygare en vad som var nödvändigt och han verkade märka det själv för han log ursäktande mot Louis.

”För Lottie hade något skolprojekt i skolan så hon ville ha med sig något spanskt. Och så klart vill ju då Phoebe och Daisy ha något också. Och då är det bara Fizzy kvar så då måste ju hon också få något” suckade han och skakade på huvudet. Alla skrattade lite. ”Och det värsta är att jag inte har någon aning om vad jag ska köpa till någon av dom”

”Men jag kan hjälpa dig” log Melanie. ”Vi hittar säkert något bra!”

 Lou höll upp handen mot Melanie.

”Deal?” hon skrattade och skakade hans hand. Alla skrattade åt dom.

”Åh! Kolla Denna var snygg!” utbrast Melanie förtjust. Alla suckade åt henne. Vi hade gått runt i olika klädaffärer i snart två timmar och alla började tröttna vid det här laget. Lou hade fått tag i sina grejer han skulle ha med hjälp av Melanie.

”Kan vi inte gå till något café nu?” suckade Harry.

”Men jag måste bara prova denna tröja först”

”Men då går vi i förväg” sa Harry och började gå ut.

”Men hur ska jag veta vart ni har tagit vägen då dhå?”  frågade hon och följde Harry med blicken medans han gick ut genom dörren.

”Jag kan stanna med dig så kan vi ringa dom andra sedan” sa jag lite osäkert. Visste inte om hon ville stanna här själv med mig.

”Om det är okej..”

”Självklart!” sa jag kanske lite för snabbt. Melanie sken upp i ett stort leende. Liam tog med sig alla ut och innan han vände sig om så blinkade han med ena ögat. Vilket såklart fick mig att rodna. Melanie fnissade lite åt mig innan hon skuttade i väg till ett provrum. Långsamt följde jag efter henne och försökte förtvivlat få bort denna förbaskade rodnad från mina kinder.

Melanies Perspektiv:

Gud vad söt han var! Visst hade jag sett honom på kort och också tyckt det men nu. Seriöst, så snygg var han. Och snäll, och rolig, och hade ett fint leende, och skrattade underbart. Jag rodnade över mina egna tankar och satte snabbt på mig den tröjan jag hade tagit med mig in i provrummet istället. Den satt ganska bra. Jag drog upp skynket och där satt Niall och väntade. Han tittade upp när jag kom ut och log brett mot mig.

”Så, vad tycker du?” sa jag och snurrade ett varv.

”Du är vacker” sa han och verkade vara som paralyserad. ”Eller jag menar tröjan är vacker” skyndade han sig med att säga. Jag rodnade och gick därför in i provrummet igen.

”Tack” sa jag precis innan jag stängde. Han mumlade något jag inte hörde till svars. När jag satt på mig den tröjan jag hade innan så gick jag ut till Niall igen. Men han satt inte och väntade som innan. Jag gick ut och hittade honom stå och titta på en jätte snygg långärmad tröja.

”Klar” sa jag och han vände sig om.

”Bra” sa han och gick förbi mig mot kassan. I farten gav han mig ett leende och ryckte med sig min tröja.

”Men ska du inte ha tröjan?” frågade jag och pekade på tröjan han nyss hållit i.

”Äh” svarade han enkelt. Han gick vidare mot kassorna och jag gick frågande efter. När jag kom fram hade han tagit fram sin plånbok.

”Niall, du behöver inte”

”Men jag vill” sa han och log.

”Men jag kan beta..” började jag men Niall avbröt mig.

”Jag vill” han gav tjejen i kassan pengarna och sedan mig kassen med tröjan i. Jag log mot honom.

”Tack!” när vi hade kommit ut så kom jag på en grej.

”Vänta här. Jag tror jag glömde min klocka i provrummet. Strax tillbaka” han nickade och gick och satte sig på en bänk. Snabbt sprang jag in i affären igen och ryckte åt mig tröja han tittat på och sprang med den till kassan. Hon log mot mig och tog snabbt betalt för den. När jag kom ut satt Niall med ryggen åt mig. Jag smög fram och satte påsen framför ansiktet på honom. Han ryckte till innan han skrattade och tog tag i påsen.

”Vill du att jag ska bära?” frågade han snällt.

”Nej, titta i den!” sa jag spänt. Han öppnade påsen och tog upp tröjan. Hans leende han hade på läpparna blev nu ännu större en tidigare.

”Du behövde inte”

”Men jag ville” retades jag. Han skrattade och sedan gick vi till de där caféet som resten av killarna satt på. Som i sin tur visade sig bara låg mitt över gatan.

Sorry att detta kapitel inte kom upp tidigare. Skrev klart det i går men somnade innan jag hann lägga upp det och vaknade med datorn kvar i knät idag.. Haha. Sedan efter frukost åkte jag och min bror direkt i väg och handlade julklappar inne i stan. Så nu har vi kommit hem och här är kapitel 53! Vad tycker ni? KOMMENTERA! Nästa kapitel kommer i morgon.