odnovel

Zayns perspektiv:

Jag vaknade av att någon sa mitt namn. Jag vände och vred lite på mig innan jag slog upp ögonen. På sängkanten satt en glad Less.

”God morgon. Jag tänkte att vi kanske kunde gå ut och äta frukost?” Frågade hon ganska glatt. Jag nickade lite och satte mig upp. Jag sträckte lite på mig innan jag ställde mig upp.  Kläderna från i går hade jag på mig vilket var en skjorta och jeans. Less hade bytt om och jag kollade lite äcklat på mina kläder. Hon började skratta och visade mig en kläd hög som låg på skrivbordet. Jag gick fram till högen och blev förvånad när jag såg att de var mina kläder.

”Alla var inne och åt frukost i Harrys hus så jag smög in och hämtade dom till dig” sa hon. Jag kollade ännu mer förvånat på henne. Hade hon gått in i vårat lilla hus som låg bredvid Harrs utan att någon set henne och hade hon hämtat kläder till mig?

”Jag tog dom närmaste jag hittade” sa hon sedan till sitt försvar. Jag tackade och sedan gick jag snabbt in och lånade duschen. När jag var klar satte jag på mig shortsen hon hade tagit, de vita linnet och sedan den rutiga skjortan. De passade rätt bra och med de gick jag ut. När Less såg mig log hon. Vi satte på oss våra utterkläder och gick ut. Vi gick till en Starbucks i närheten och satte oss där. De var rätt förvånande att de inte hade kommit ett ända fans men jag kunde inte klaga eftersom att om en skulle veta om de skulle de sedan krylla av fans utanför Harrys hus och då skulle vi inte ens kunna gå ut. Vi beställde en varsin dricka som Less envisades med att betala lika mycket som mig. Eftersom att hon är så himla envis och jag inte hade någon lust att stå där hela dagen vann hon och fick betala. Jag suckade lite och tackade sedan. Vi tog våra muggar och satte oss vid ett bord nära fönstret.

”Så vad ska vi göra i dag?” undrade jag och tittade på Less.

”Eller du kanske har andra planer” skyndade jag mig med att säga. Men hon skakade bara på huvudet.

”Nej de har jag inte, vi kanske kan gå ner till vattnet?” föreslog hon och jag nickade lite. Vi drack upp de som fanns i våra muggar och lämnade sedan Starbucks. Vi gick mot en ’sjö’ som Less hade sagt fanns i närheten och efter bara fem minuter var vi framme. Där var de inte en ända människa vilket förvånade mig. De var soligt och varmt så om jag fick välja att stanna hemma eller att vara här skulle jag inte tveka med att välja här. Less tog av sig skorna och ställde dom vid strandkanten innan hon gick ut så att hon stod i vattnet.

”Kom” ropade hon och vinkade till mig. Jag gjorde som hon sa och tog av mig skorna innan även jag gav mig ut till vattnet. Jag gick fram till henne som stod med ryggen till och kramade om henne. Jag kunde se hur hon log. Efter som att de var så långgrunt så började vi gå ut från land. Plötsligt känner jag hur något blött träffar mina ben. Jag vänder mig om och ser ett busigt leende pryda Less läppar. Jag skvätte tillbaka och skrattade. Less skrek till och sedan var vatten krigen i gång. När jag märkte att Less fick övertagen gick jag fram och lyfte upp henne på ryggen. Hin skrek till och började sprattla villt. Jag fick ett bra tag så hon kom ingenstans. Hon fortsatte att skratta medans jag bara gick längre ut. När jag märkte att vatten nivån inte hade höjds mer en någon centimeter gav jag upp och släppte ner henne. Jag drog henne nära. Så nära att våra näsor nuddade varandra. Hon slutade skratta och blev tyst. Försiktigt kysste jag henne. Hon besvarade den mjukt och när vi gled ifrån varandra log båda mot varandra. Utan förvarning puttar hon ner mig i vattnet så hela jag hamnar under ytan. Som tur var var de inte så kallt. När jag kom upp till ytan så hörde jag Less skratta hysteriskt.

”Vad var de för?” frågade jag förvånat.

”För att du bar mig och vägrade släppa” svarade Less stolt.

”Jag gissar att jag förtjänade de” svarade jag och skrattade med henne. Jag gick i mot henne och hon backade.

”NEEEEEEJ!!” skrek hon skrattande och började springa. Jag skrattade med och sprang efter henne. De tog en stund men tillslut stannade hon när jag märkte att jag inte hann med.

”Aj, min fot” sa jag och grimaserade. Hon tittade oroligt på mig och gick fram till mig. När hon stod en halv meter ifrån mig slängde jag mig över henne. Båda hamnade i vattnet och skrattade.

”Inte sjyst” gnällde hon.

”Vem har sagt att jag är sjyst” flinade jag och höjde ena ögonbrynet.

”Ha-Ha” sa hon sarkastiskt men jag kunde ändå se en skymt av ett leende. Jag skrattade och pussade henne på pannan. Vi ställde oss upp och började gå tillbaka till stranden hand i hand. När vi kom fram tog vi skorna i handen och började gå. När vi gick runt på gatorna stirrade folk på oss som att vi var vansinniga. Vi skrattade bara åt dom och fortsatte gå. Ännu en gång var de inte ett ända fans som kom fram. När vi kom hem så kom killarna precis ut genom dörren. Vi släppte varandras händer innan någon hann se.

”Vad har ni gjort?” frågade Louis förvånat.

”Haft lite vattenkrig” svarade Less som att de inte var något konstigt med de alls.

”Okej..” svarade Lou lite förvirrat men gick sedan mot bilen. Alla andra killarna förde efter honom inklusive Harry.

”Vi tänkte åka in till stan och shoppa men jag antar att ni inte vill följa med?” frågade Liam.

”Nej de är lugnt” svarade jag efter att ha kollat med Less. Jag kände Harrys blick på mig hela tiden tills dom klev in i bilen. Innan han stängde dörren gav han mig en –om du sårar henne så dödar jag dig- blick. Jag nickade bara lite till svars och log. De gjorde nog honom ännu argare men just nu orkade jag inte bry mig. När killarnas bil var ur syne vände sig Less mot mig.

”Så.. Ska vi byta om och sedan ses igen?” frågade hon lite blygt. Jag nickade glatt och sedan kramade jag om henne. Jag kysste henne snabbt och sedan skildes vi åt. Hon gick hem till sig och jag gick in till de lilla huset utanför Harry. De här kunde nog bli topp tio roligaste dagen i mitt liv.

”Ikväll? Var klar halv sju!” sa han. Jag nickade och log. Sedan gick han för att antagligen göra sig i ordning och sedan fixa de vi nu skulle göra ikväll. Själv gick jag in till mitt rum för att leta efter något jag skulle kunna ha på mig. Jag gick in i min garderob och började leta. Första dejten på jag vet inte hur länge och de kunde nog bli rätt bra.

---

 

 

Less perspektiv:

Jag vaknade av att jag låg i min egen säng. Jag undrade hur jag hade kommit hit. De ända jag minns var att jag hade gått till kyrkogården, pratat lite med Britney och sedan hade Zayn kommit och jag hade somnat mot hans axel. Han hade säkert burit hem mig. Jag reste mig upp och kollade på klockan. 09:02 visade den. Jag klev upp och bestämde mig för att springa en runda. Jag tog på mig alla kläder och sedan gick jag ner för trappan.

Jag kom tillbaka helt dyngsur. De hade spöregnat ute. Jag klev in i mitt varma hus och klev in i duschen. Jag stod där länge. När jag klev ut torkade jag håret lite lätt innan jag gick in i mitt rum. Jag tog snabbt på mig rena svarta underkläder och sedan ett par gråa mjukis byxor. Jag hittade ett vanligt svart linne som jag också slängde på mig. Jag gick ner till tv:en och satte på den. Jag bläddrade lite bland kanalerna men hittade inget bra. Istället började jag tänka på vad som hände i går. Utan förvarning började tårarna rinna ner för mina kinder igen. Tänk om Harry och jag aldrig skulle bli sams igen? Fast innerst inne vet jag inte om jag vill de.. Jo de vill jag nog. De hade gått bra ett tag nu när jag hade träffat honom och innan de hade de varit ett rent helvete så de är klart jag vill bli sams med honom igen. Jag la mig ner under en filt och gömde huvudet i kuddarna. Just nu ville jag inte tillbaka till världen. Jag låg så länge och bara tänkte. Allt från bråket i går, till Britney och hur de hade gått på alla intervjuerna när jag kände en knack på axeln. Jag ville inte vända mig om, jag hade varken orken eller lusten. Visst de kunde vara en tjuv eller någon men chansen var större att de var någon av killarna, Anne eller Gemma. Jag låg kvar och kände hur personen knackade igen. Denna gång orkade jag inte häller vända mig om. Då känner jag ett par armar som vrider mig runt. Men fortfarande öppna ögon tittar jag tomt på personen. Och denna person var då Zayn. Han log lite men när han märkte att jag inte besvarade leendet slocknade även hans. Han lyfte upp mina fötter, satte sig där och la sedan mina fötter i hans knä. Han tittade på mig länge och jag tittade minst lika länge på honom.

”Har du ätit något?” Jag skakade på huvudet.

”Ska jag göra något åt dig?” jag skakade på huvudet igen och nu märkte jag att de hade började rinna tårar längst mina kinder igen. Zayn var snabbt där och strök bort dom. Jag snyftade lätt och gömde ansiktet i händerna. Just nu ville jag inte vara kvar. Varför skulle jag börja bråka med Harry igår? Fast allt var väll inte mitt fel? Harry hade faktiskt sakt att mamma gjorde fel fast en han hade gjort precis likadant. Då var de väll inte konstigt att jag blev sur eller arg.

”Kom” Jag vaknade av att Zayn satte mig upp och drog in mig i hans famn. Han kramade om mig hårt och strök mig över ryggen. Jag lutade huvudet mot hans bröst och just nu kändes de väldigt skönt att ha någon att gråta ut hos. Han pussade mig på huvudet men höll fortfarande om mig. På något sett fick han mig lugn med hans ständiga strykande på min rygg och hans gämna andetag. Inte någon annan kunde få mig så här lugn och de förvånade mig att Zayn kunde de. Jag slutade så småning om snyfta och då släppte Zayn mig och kollade in i mina ögon.  Hans armar var fortfarande runt mig medans hans ansikte nu kollade in i mitt. Hans ögon borrade sig in i min själ och de kändes som att han kunde se rakt igenom mig. Att allt jag någonsin försökt gömma kunde nu Zayn se. De var lite läskigt men de störde mig inte heller. Han strök försiktigt en hår slinga bakom mitt öra men släppte inte blicken från mina ögon. Jag såg hur hans ansikte kom i mot mig i slowmotion. Jag visste vad som var på väg att hända men ändå stoppade jag de inte. Han lutade sig fram emot mig med blicken fäst på mina läppar. Helt plötsligt nuddade våra läppar varandra och de kändes som en stöt gick genom hela min kropp. Jag kysste honom tillbaka och när vi sedan gled ifrån varandra var jag nästan besviken på att de var slut. Hans blick for nervöst upp och ner över mitt ansikte för att se någon reaktion men de ända jag kunde göra var att sitta och stirra på honom.

”Snälla säg något” sa Zayn oroligt. Jag tittade fortfarande på honom när ett leende uppstod på mina läppar. Han pustade ut och jag skrattade lätt. Jag lutade mig mot hans bröst och han strök mig över ryggen åter igen. Ännu en gång fick han mig lugn. Efter en liten stunds tystnad satte jag mig upp. Jag gick fram till tv:en och öppnade skåpet som stod under tv:n. Jag letade lite bland filmerna som fanns. Tillslut hittade jag en jag ville se. Grown ups som bla. Adam Sandler var med i. Jag bestämde mig för att vi skulle se den och satte sedan i den. När jag gick tillbaka till soffan som Zayn fortfarande satt i kollade han undrande på mig. Jag kastade fodralet till honom medans jag valde språk. Zayn nickade lite och sedan satte jag på. De var en komedi så vi skrattade en hel del. Jag hade sett den tidigare så jag visste vad som skulle hända men de var ändå lika kul varige gång.

”Less” sa Zayn när eftertexterna började rulla. Jag tittade upp på honom och då la jag märke till att han såg ganska nervös ut.

”Ja?” frågade jag och log lite.

”De var inget viktigt” sa han sedan och vände bort blicken.

”Jo, vad var de?” jag tog tag i hans haka med mina händer och vände hans huvud så han var tvungen att titta på mig. De såg ut lite som att han tvekade om han skulle säga något eller inte.

”Ähm.. Jag undrar om du.. Kanske men du behöver inte.. gå på dejt med mig?” undrade han och tittade osäkert på mig. Jag tänkte efter lite. Visst Zayn var väldigt snygg, han var snäll mot mig och brydde sig om mig så varför inte testa? Plus att när vi kysstes så hände något inom mig som jag var osäker på vad de var. Ett leende spred sig på mina läppar när jag tänkte på de.

”Okej, när?” frågade jag. Zayn sken upp i ett stort leende.

”Ikväll? Var klar halv sju!” sa han. Jag nickade och log. Sedan gick han för att antagligen göra sig i ordning och sedan fixa de vi nu skulle göra ikväll. Själv gick jag in till mitt rum för att leta efter något jag skulle kunna ha på mig. Jag gick in i min garderob och började leta. Första dejten på jag vet inte hur länge och de kunde nog bli rätt bra.

Less perspektiv:

”Less, vi är framme” viskade Harry i mitt öra. Jag mm:ade något men när jag kom på att vi faktiskt var hemma i Holmens Chapel öppnade jag snabbt ögonen. Harry skrattade åt mig. Vi tog vårat handbagage och gick ut. Killarna hade sagt till alla fans att dom skulle jobba hemma i London med lite låtskrivande och så, så de var ingen som visste att dom skulle hem hit till Harry. Vi gick till rullbandet som våra väskor kom och som vanligt kom mina nästan först. Jag log och tog dom sedan. Efter att alla hade fått sitt bagage började vi gå mot utgången. När vi såg Anna och Gemma stå där dök et stort leende upp på mina läppar. Dom sprang fram till oss men i ställen för att springa in i Harrys öppna armar kramade dom om mig. Jag skrattade och kramade tillbaka.

”Hallå?” sa Harry lite pafft.

”Men vi träffade ju dig för någon vecka sedan. Less har vi inte sett på mer än en hel månad” sa Anne till försvar och kramade sedan om honom. De var sant, Harry hade åkt hem i tre dagar och hälsat på lite familj men jag hade haft jobb så jag var tvungen att stanna. När även Anne och Gemma hade gett dom andra killarna en varsin kram började vi gå mot bilen. Anna hade tydligen hyrt en mini buss som vi alla kunde åka runt med när vi var här för när vi kom ut på parkeringen och öppnade ena bildörren syntes det att de fanns fyra säten där man kunde sitta två bredvid varandra. Killarna log stort och hoppade in. Anne med Harry fram, Jag och Louis, Zayn och Liam och sedan längst bak hamnade Niall med Gemma. Vi knäppte fast oss och sedan bar de av hem. När Anne stannade bilen på parkeringen hoppade alla ut och tog sitt bagage. Alla killarna skulle bo i gäst stugan som dom hade bott i förut några gånger. Vi  bestämde att killarna skulle gå in i sitt lilla hus och packa upp och jag skulle gå in i mitt och packa upp. Efter att jag hade tagit av mig skorna gick jag in i köket och de första jag hittade var en lapp.

Jag vet inte när du kommer hem eller vart du är men troligtvis är jag på en jobb resa just nu. Ska vara där i en hel månad.. De finns mat i frysen som går att värma och sedan har du lite pengar i skålen på byrån i hallen. Ha de bra, Älskar dig. KRAM mamma!

Längst ner stod de datum så jag såg att lappen var skriven för en vecka sedan. Hon skulle alltså vara borta i tre veckor till. Nu när jag har varit borta i London har jag ringt henne två gånger men hon hade båda gångerna sagt att hon hade för mycket att göra och skulle ringa tillbaka. Problemet var bara att hon aldrig ringde tillbaka som hon sa. De sårade att hon inte ens visste vart jag var och ännu mindre inte ens brydde sig. Mamma var den ända familje medlemmen jag hade så jag fattar inte varför hon nästan undervikter sin dotter. Som när Harry stack, hon fanns inte ens där för mig då. De var Britney. Britney som fick uppträda som mamma. Tänk att hon hade två döttrar som hon inte ens ägnar sig tiden till att kolla så att dom har de bra. Tänk om jag hade blivit tagen eller vad som hälst när jag åkte för en månad sedan. Då skulle hon inte ha fått reda på de förens när hon kom hem om tre veckor om ens då.. Två månade senare.

Jag vaknade upp ur mina tankar av en orolig Harry. Han hade kommit in utan att jag hörde de och satt nu på en stol mitt emot mig och tittade oroligt på mig. Först nu märkte jag att jag grät floder utan att tänka på de. Jag snyftade lite och Harry kramade om mig. När han släppte kollade han in i mina ögon.

”Vad har hänt?” frågade han och jag tog upp lappen och visade honom.

”Titta på datumet. Hon skrev de för en vecka sedan och då hade jag redan varit borta i tre veckor och hon visste inte ens vart jag var. Hon hade inte ens tid att säga hejdå till mig när jag åkte och när jag ringde henne hade hon för bråttom för att prata med mig. Hon sa att hon skulle ringa upp två gånger men hon gjorde inte de någon av gångerna. Ända sedan du åkte för två hela år sedan har hon varit så här. Helt frånvarande” snyftade jag. Han kollade chockat på mig. Min mamma var annars en person som man alltid kunde lita på i alla lägen och som alltid ställer upp. Men inte nu längre. Jag antar att människor ändras..

”Hur kan hon göra så?” frågade Harry upprört. Jag ryckte lite på axlarna och tittade ner.

”Hur kan hon inte finnas där för dig när du behövde henne? Även om hon inte visste hur jobbigt du skulle ha de eller varför så ska hon finnas där för dig! Även om du stänger henne ute så måste hon finnas där för dig! De är så familje medlemmar gör” sa han argt. Jag kände hur de började kokade inom mig.

”Sa inte du att vi var en familj allihopa? Din och min familj?” frågade jag och han nickade lite förvirrat.

”Självklart” sa han och de gjorde mig ännu argare. Han hade ju gjort precis samma sak. Precis samma sak som han satt och anklagade mamma för. Om han nu var (en i min familj) som han har påstått ända sedan vi var små så borde han ha funnits där för mig. Han satt nu och var arg på en person som är som hans spegelbild.

”Hur kan du säga så? Om du hade varit min bästa vän så hade du funnits där för mig” skrek jag utan att tänka mig för.

”Ja jag vet.. Jag borde inte ha gjort vad jag gjort och jag vet att de var jobbigt när jag stacka och jag ångrar innerligt att jag inte kämpade mer” sa han skamset och tittade ner. Visst han hade gjort fel då men sedan hade han inte funnits där för mig heller när de gäller Britney.

”Ut” snyftade jag och pekade mot dörren. Han tittade chockat på mig. Han började protestera men jag avbröt honom. All ilska som fanns i mig sedan han stack sprutade nu ut på en gång.

”Här sitter du och säger att de min mamma gjorde är helt vansinnigt när du själv har gjort likadant! Fattar du inte. Du är som min mamma om inte ännu värre. De var du som skulle ha funnits där för mig! Du och ingen annan. Mamma hade de också svårt men de hade du såklart ingen aning om!” skrek jag. Han tittade undrande å mig.

”Hade din mamma de svårt för att jag stack?” undrade han förvånat. Okej nu var lite av de sagt så jag kunde inte baka ur nu. Anne hade sagt att hon inte skulle säga något om inte Harry frågade om Britney eller hur hon mådde. Hon skulle också berätta allt om Harry frågade hur jag mådde, men de hade han inte gjort. De ända han hade frågat var vart jag var någonstans och om HAN kunde träffa mig. Ingenting om hur de var med mig eller min familj. De gjorde mig sårad och eftersom att Harry och Britney också var vänner innan borde han ha frågat om henne. Men han var för självisk för att tänka på någon annan en sig själv.

”Britney” sa jag lågt och sorgset. Jag började tänka på henne igen och då började jag automatiskt snyfta igen.

”Vad är de med henne?” frågade han oförstående. De var som att han inte ens kunde tänka att något hade hänt när jag till och med började gråta när jag sa hennes namn.

”Hon är borta, död” stammade jag och började nu gråta allt mer. De var första gången jag hade sagt de högt att min älskade syster var borda. De var som att jag förstod de på nytt varje gång jag tänkte på de så hela min värld rasade samman åter igen. Min mur som jag hade byggt upp när jag träffade killarna hade nu rasat igen.

”Va?” frågade han chockat och reste sig upp från stolen och började gå närmare mig för att ge mig en kram. Jag backade genast undan. Jag grät nu så mycket att jag inte kunde andas och de gjorde så att Harry nog blev allt mer orolig för mig. Jag stod och skakade och snyftade så högt så de säkert skulle höras in ända till deras hus.

”Ut” sa jag igen och pekade ut i hallen. Men han skakade bara på huvudet. Han tog ett steg närmre mig och var på väg att kramade om mig igen.

”Ut, NUU” skrek jag allt vad jag hade och började vifta villt med händerna i ett tecken att han skulle gå. Han stod envist kvar.

”DU HAR STÄLLT TILL MED TILLRÄCKLIGT! GÅ!” skrek jag nu ännu högre en var jag trodde jag kunde. Jag grät nu hysteriskt och kunde knappt se något igenom tårarna som fanns i mina ögon. Jag kunde häller knappt andas för de ända jag gjorde var att skaka, hulka.

”UT” skrek jag och kände att jag var på väg att ramla ihop när som hälst. Då hörde jag hur någon sprang in genom dörren. Jag tittade upp utan att snyfta och såg Louis chockade min. När han såg hur förstörd jag var försökte han få med sig Harry ut. När han var ute kände jag inte något lugn som jag trodde att jag skulle känna utan mer saknad. Jag började nu gråta ännu mer om de var möjligt och sjönk ihop i en hög på golvet. Jag hörde någons fotsteg men var för trött för att titta upp. Jag kände hur någon la armen om mig och satte sig bredvid mig. När jag tittade upp såg jag Zayn. Han såg verkligen ut att lida när han tittade på mig. Han drog upp mig och drog in mig i en kram. Jag snyftade högt mot hans bröst medans han strök mig långsamt över ryggen och viskade lugnande ord som, ”allt kommer bli bra” eller ”jag finns här för dig”. På något konstigt sett lugnade jag mig faktiskt av de. Jag slutade sakta snyfta och ryckte bara till någon gång då och då. Helt plötsligt reste jag mig upp. Zayn tittade förvånat upp på mig och reste sig sedan upp han med.

”Jag måsta träffa någon” sa jag och han nickade lite.

”Okej.. Vill du ha skjuts dit?”

”Nej tack, de är nära jag går” sa jag innan jag gick ut i hallen. Utan några skor på fötterna vandrade jag ut. Bakom mig hörde jag Zayn protestera men de var redan försent. Jag var ute ur huset och på väg bort frön allt. Jag skulle nu träffa henne som var den ända som kunde trösta mig, den ända jag kunde prata med och den ända som visst precis hur allt hade gått till. Jag skulle till Britney’s grav.

Harrys perspektiv:

När Less hade skrikit allt på mig blev jag helt stum. Först att Britney var död. Varför hade ingen sagt något? Och för de andra hur arg och ledsen Less hade blivit. Jag hade aldrig sett henne så innan och de var först nu jag verkligen förstår hur mycket jag har sårat henne och hur besviken hon verkligen är på mig. Louis drog mig ut ur huset och sedan in på våran infart.

”Vad gjorde du?” jag kunde inte få fram ett ord. Jag bara stod helt frånvarande bredvid.

”Hallå, vad hände?” frågade han. Åter igen gav jag inget svar. Han försökte igen och igen i säkert fem minuter men när jag inte svarade gav han upp och drog med mig in till dom andra killarna, Mamma och Gemma. När vi kom in viskade han något i Zayns öra som stod närmast och han gick snabbt ut. Sedan förklarade han för Mamma vad han hade hört och sett. Förts Less som skrikigt ut, sedan vilket skick hon var i och sedan min reaktion på allt.

”Gubben, vad hände?” frågade mamma och kramade om mig. Lappen som Less hade hittat på bordet hade jag fortfarande kvar i handen och gav den nu till mamma. Hon läste igenom den och sedan tittade på mig.

”Hon berättade att Jane (Les mamma) hade varit frånvarande sedan jag stack, sedan om att Britney var död och sedan att jag var precis likadan som hennes mamma så jag hade ingen rätt att säga att hon gjorde fel” sa jag och mamma suckade.

”Varför har du aldrig sagt att Britney är död?” frågade jag nästan argt.

”Vi kom överens om att inte säga något om du inte frågade något om henne eller hur Less mådde eller något liknande” sa Gemma ganska tyst. Då slog de mig. Jag hade aldrig frågat om hon mådde bra bara om jag kunde träffa henne eller inte när jag har varit hemma. Jag suckade högt. Varför hade jag inte förstått de tidigare? Varför hade jag inte förstått att jag inte kunde ge upp så lätt och när jag var hemma hur kom de sig då att jag inte ens frågade hur de var med Less eller någon annan i hennes familj? Jag suckade ännu en gång och gled ner på golvet. Medans jag hade tyckt synd om mig själv, blivit känd över hela världen fått resa jorden runt hade hon varit hemma, hennes syster hade dött, hennes mamma hade slutat bry sig och en bästa vän som hade lämnat henne i allt de. Jag som hade trott at de ända som var skillnad var att jag var borta. Zayn kom nu tillbaka och ställde sig vid dörren som han stod vid innan han gick.

”Vad sa hon? Hur mådde hon?” Frågade Louis. Han måste ha blivit ännu räddare eller hamnat i ännu mer chock en vad jag gjorde eftersom att han inte ens visste var de handlade om först. Zayn suckade innan han tog ett djupt andetag och svarade tyst.

”Hon sa ingenting. De ända hon gjorde var att gråta. Jag har aldrig sett henne sådär. Hon var verkligen helt förstört och skakade och snyftade om vartannat. Sedan sa hon att hon var tvungen att besöka någon. Jag frågade om jag skulle skjutsa henne men hon sa att de var nära och att hon skulle gå” Jag tittade på mamma med en undrande blick om hon visste vart hon skulle gå.

”Britney” svarade hon tyst.

Zayns perspektiv:

När jag såg henne där inne och hon bara satt och skaka var de inte kul. Jag tror aldrig jag har känt mig mer hjälplös i hela mitt liv en ljust dom få minuterna. Jag ville göra något men jag kunde. De var så jobbigt men när jag gick kändes de som att jag lämnade henne fast en hon själv ville de. Jag visste inte vad de handlade om men de måste ha varit något väldigt jobbigt eftersom att hon grät hej villt och skakade. Jag frågade Louis tyst vad som hade hänt. Han förklarade de han visste och jag blev helt stum. Var hennes syster död och ändå orkade hon göra massa saker för oss och vara glad nästan hela tiden. I rummet som vi nu var i uppstod en spänd tystnad. De ända som hördes var Harrys snyftningar. Visst tyckte jag synd om honom men jag tyckte mer synd om Less. Jag gick ut genom dörren för jag klarade inte av att vara där inne längre. Niall följde efter.

”Vart ska du?”

”Gå en promenad, rensa huvudet” svarade jag. Han nickade och mumlade något med ”jag säger de till dom andra” och gick sedan in. Jag började gå åt något håll och bort mot en skog. Där hittade jag en ganska bred stig som jag följde. Efter någon minut tog den lilla skogsdungen slut och jag kom in på en kyrkogård. Jag började gå igenom alla gravar och lästa vad de stod. Jag fastnade på en grav med en liten nalle på. ”Lucas Robert Anderson. 2007-2010” de var en liten kille som bara hade blivit tre år. Jag stod där en stund och kollade på alla fina blommor som fanns innan jag gick vidare. När jag hade gått en stund till hörde jag någon som grät. Jag tittade mig omkring och hittade en liten gestalt längre bort men mörkt lockigt hår som satt lutad över en grav och grät. Jag började långsamt gå mot de hållet och då slog de mig. Less skulle ju träffa Britney. Hon var död och säkert begravd här. De var hennes långa hår och de lät som samma snyftningar jag hade hört innan. De var Less. Jag gick fram till henne och satte mig ner bredvid henne. Först når hon märkte mig blev hon förvånat och försökte torka bort tårarna. Men när hon märkte ett de bara rann ner nya och att jag redan visste att hon var ledsen gav hon upp och lutade sitt huvud mot mitt bröst. Hon grät tyst och snörvlade till då och då. Jag stök henne med ena handen över ryggen och andra masserade jag hennes hårbottnen med. Jag hörde hur hon långsamt började andas ganska normalt och sedan tyngre. Tillslut hörde jag små snarkningar. Hon var visst så utmattat av allt i dag, flygandet, bråket och allt annat så hon somnade. Försiktigt satte jag henne upp och kollade på henne. Hon sov hur tungt som hälst fast de visste jag sedan innan. Lou och jag hade skrikigt bara någon meter ifrån henne hemma i London när hon sov och hon hade inte rört en min. Försiktigt lyfte jag upp henne i min famn och ställde mig upp. Jag bar med henne genom den lilla skogsdungen jag gick igenom i innan och sedan mot hennes och Harrys hus. När jag kom fram gick jag in i hennes. Dörren var fortfarande öppen så jag gick bara in. Jag kollade i alla rum i letan efter hennes. När jag kom till ett rum där jag såg massa bilder på Harry och en liten tjej så förstod jag att jag hade kommit rätt. Jag gick in och la henne i sängen. Jag la försiktigt på henne täcket sedan satt jag bara och granskade hennes vackra ansikte. Även fast hon hade mascara som hade runnit under ögonen och håret åt alla håll så var hon fortfarande lika vacker. Jag pussade henne löst på panna och reste mig upp. Jag gick ut ur hennes rum och stängde dörren efter mig. Sedan kollade jag igenom alla rum ifall att de skulle vara någon där eftersom att dörren hade stått öppen och sedan gick jag ut genom dörren. Jag tog ett par nycklar som låg i hallen och låste dörren. Man kunde fortfarande öppna från insidan men ifall att de skulle komma någon låste jag. Jag gick in till Harry men nu var de bara Lou och Niall kvar i köket. Alla andra var borta.

”Hur gick de? Hittat några snygga tjejer?” frågade Lou och blinkade med ena ögat. Niall började som alltid skratta.

Senaste:

Jag skrek glatt och Zayn med men mest i rädsla. Hans hand var fortfarande i min och kramade om den hårt. När vi tillslut kom fram log jag stort. De var grymt kul. Zayn satt bara och blundade, han trodde säkert inte att den var slut. Jag puttade lite på honom med min fria hand. Han ryckte till och tittade sig omkring. När han märkte att den hade stannat helt pustade han ut. Han släppte sakta min hand och sedan reste vi på oss och gick ut. När vi kom ner på marken igen satte sig Zayn på marken och alla tittade på honom.

Danielles perspektiv:

Jag satt nu i min lägenhet i väntan på att åka till Less. Jag skulle vara där vid ett och eftersom att de inte tog så långt tid att åka dit och klockan bara var halv ett så väntade jag. Less och alla killarna skulle åka hem till Harry i morgon så de här var sista chansen för mig och El att säga hejdå till alla. Dom skulle vara borta i en månad från London så jag skulle verkligen sakta dom alla. Dock hade faktiskt Liam lovat att jag skulle få åka hem och träffa hans föräldrar igen så jag skulle få spendera en vecka med dom. Jag satt och tänkte och upptäckte inte att klockan hade blivit kvart i. Jag reste mig snabbt upp innan jag gick ut i hallen och satte på mig ett par Converse innan jag drog med mig min skinnjacka och gick ut. Jag vinkade in en taxi som stannade och sedan sa jag adressen till hotellet Less var på. Vi hade inte varit där så mycket så vi bestämde oss för att säga hejdå där. Taxi resan tog kortare tid en vad jag trodde och inom tio minuter var vi där. Jag betalade taxi chauffören som tackade glatt för att jag åkte med honom. Jag log som svar och gick sedan in. Less hade skrivit upp på en lapp vilken våning och vilket rum så de första jag gjorde var att gå fram till Hissen. När den stannade klev jag ut och började gå med snabba steg mot hennes dörr. När jag kom fram tog de ett tag innan hon öppnade. När hon väl öppnade hade hon bara jeans på sig och en tröja som hon höll framför sig för att täcka magen och brösten. När hon såg att de var jag så pustade hon ut.

”Jag duschade nyss de är därför” sa hon och skrattade lite. Jag la märke till att hennes hår var blött så de kan nog stämma. Snabbt drog hon t-shirten som hon höll i handen över huvudet och satte sig på sängen. Jag skrattade åt de hela innan jag satte mig bredvid henne. Jag tog av mig skorna och jackan och började titta runt. De var lyxligt som bara den. De fanns en stor dubbelsäng och en stor toalett. De fanns även en lyxigt dusch och sedan en garderob. Golv ytan var stor och så fanns de en liten mina kyl. Jag öppnade den och tittade in. Där inne fanns de massor av dricka. Jag stängde igen och satte mig på sängen.

”Ska du inte ha något?” frågade Less ganska förvånat.

”Om jag får” sa jag och gick fram till kylen. Jag tog fram en öl till mig och frågade vad Less ville ha. Hon ville ha en likadan så jag tog fram en till henne med. När jag precis hade öppnat båda och tagit en klunk knackade de på dörren. Less gick och öppnade medans jag satt kvar på sängen. In kom El och alla killar. Vi kramade om varandra och sedan tog dom andra en varsin dricka med. Louis satte sig i en av fåtöljerna som stod där och desamma gjorde Niall, zayn och Liam. Så kvar på sängen satt jag, El, Less och Harry. De dröjde inte länge innan Louis visade med handen att El skulle sätta sig i hans knä så då var de bara Less, jag och Harry kvar. Vi började prata om allt böjligt och Less tog fram lite chips som alla började äta. Vi pratade även om hur allt skulle vara sedan när dom kom hem. Vi kom fram till att förts skulle alla killarna vara hos Harry i en vecka eftersom att han hade störst hus och sedan skulle alla åka hem till dom själva. Sista veckan hemma skulle även El åka till Louis och jag till Liam så vi kunde åka tillbaka med dom till London sedan. Less skulle då också åka hem tillsammans med killarna till Holmens Chapel men sedan också stanna där eftersom att hennes jobb i London var slut. Så de innebär att El och jag kanske aldrig mer kommer få träffa henne.

”Men kommer du aldrig komma tillbaka?” frågade jag ledset.

”Jag vet inte, kanske men inte snart tror jag” sa Less lika ledset som jag. Visst hon kan ju inte åka till London hela tiden för att hälsa på oss. Jag menar de kostar ju både pengar och tid. Vi pratade lite till innan de var dags att gå hem för att deras plan skulle komma halv sex på morgonen i morgon och då behövde dom ju gå upp jätte tidigt. När vi skulle säga hejdå till Less kände jag hur tårarna var på väg. Hon, El och jag hade blivit som bästisar så de skulle bli svårt att skiljas åt nu. När jag såg att både Less och El hade tårar i ögonen så började mina rinna. Jag kramade om henne hårt och desamma gjorde El. När vi var klara sa även killarna snabbt hejdå till Less. Dom skulle ju ses om bara några timmar igen. Vi satte på oss skorna och lämnade sedan Less kvar i hennes lägenhet innan vi gick ut till parkeringen. Där började El och jag säga hejdå till killarna. Dom skulle vi inte häller få se på ett bra tag så då grät jag ännu mera. När jag hade sagt hejdå till alla killarna förutom Liam gick jag fram till honom. Han tittade mig i ögonen länge innan han kysste mig mjukt. När kyssen var slut kramade han om mig hårt. Jag besvarade den minst lika hårt innan jag backade. När han såg mina tårar drog han försiktigt tummarna under mina ögon och viskade tyst i mitt öra.

”Vi ses snart igen” jag nickade lite och sedan kramade jag om honom igen. Han skrattade lite men kramade tillbaka. Han pussade mig på huvudet innan han gick efter killarna till bilen.

”Älskar dig” sa jag och han vände sig om.

”Älskar dig mer” sa han till svars och log. Jag log tillbaka och ställde mig sedan vid Eleanor. Vi såg killarna hoppa in i bilen och sedan köra iväg. Vi vinkade till dom och dom vinkade tillbaka. När vi inte såg dom längre vinkade vi in en taxi som vi båda hoppade in i. Vi bestämde oss för att spendera kvällen och natten hos Eleanor och ha en tjejkväll fast utan Less..

Less perspektiv: (Tisdag två veckor senare)

”Tack för att ni kom”

”Tack själv för att vi fick komma” Jag log innan dom gick ut. Hot Chelle Rae hade nu precis varit här och dom var dom sista jag skulle intervjua. Jag var nu klar med mitt jobb här och skulle nu få åka hem igen till Holmes Chapel. Sarah hade bokat en flyg biljett till mig i morgon men efter som att kilarna skulle åka om en vecka till Harry så bestämde jag mig för att stanna och som tur var kunde man skuta upp flygturen. Jag gick ut ur lokalen som jag hade haft dom flesta intervjuerna i och gick till fika rummet. Där hade jag min jacka så jag tog snabbt på mig den innan jag gick mot utgången. Harry skulle hämta upp mig där för några minuter sedan och mycket riktigt stod han där när jag kom. Jag log och hoppade in i bilen. Allt hade varit ganska så vanligt mellan mig och Harry dom senaste två veckorna. Egentligen var de ända som var skillnad mot tidigare att jag, Danielle och Eleanor hade kommit närmare varandra. Dom var som mina bästa vänner båda två men en så länge hade jag lyckas hålla mitt ”familje problem” från dom så dom hade inte fått reda på något än vilket jag tyckte var ganska skönt. Zayn hade varit ganska frånvarande. Ibland så kollade han knappt på mig under en hel kväll och ibland satt han nästan på mig i soffan när vi tex skulle kolla på film. De frånvarande gillade jag inte så värst mycket men att han satt nära mig och så gillade jag på något konstigt sätt. Jag visste inte varför men på något sett trivdes jag då.

”LESS!!” skrek Harry och viftade med händerna framför mina ögon. Jag rycktes upp från mina tankar och tittade undrande på honom.

”Ja?”

”Du var helt frånvarande. Var tänkte du på?” frågade han och log. Jag tänkte efter en stund innan jag svarade.

”Inget” han ryckte lite på axlarna och började sedan köra. De såg ut som att han var på väg till deras lägenhet vilket jag i och för sig inte hade något emot. Precis som jag trott stannade han lite senare och båda klev ut.

Jag vaknade av att någon hoppade på mig. Jag satt mig upp och såg att de var Louis. Jag skrattade trött och satte mig upp. Jag måste ha somnat i soffan i går eftersom jag hade gårdagens kläder på mig. Louis satte sig ner där mina fötter tidigare legat och slog på tv:n. De visades inget bra så han började spela Fifa. Han frågade om jag villa vara med men jag tackade nej för tillfället och gick in i köket för att börja göra i ordning frukost. Där hittade jag även en trött Eleanor. Hon sov med huvudet mot köksbordet och jag undrar när hon hade kommit. Hon hade sovkläder på sig vilket måste betyda att hon hade sovit här men jag mins inte att hon kom igår.. Jag struntade i att tänka mer på de då jag märkte att de ändå inte kom någon vart eftersom att jag var för trött och började istället göra frukost. De blev pannkakor. Igen..

När jag nästan var klar kom Louis in i köket. Han log stort och började genast duka. Som vanligt gick jag min vanliga vända. Först till Liam, sedan till Niall och sist till Zayn och frågade om någon ville ha frukost. Alla tackade ja och till min glädje skulle även Danielle komma. Jag log stort innan jag gick in i Harrys och Louis lägenhet igen. Jag kom på att jag inte sett Harry än så jag gick upp till hans rum. Där låg han och sov djupt. På sig hade han inte någonting eftersom att täcket han hade låg på golvet. Jag satte snabbt handen för ögonen innan jag gick fram och tog tag i täcket och drog de över honom. Jag pustade ut lite innan jag försökte väcka honom. Jag strök honom över håret som jag gör med alla när jag försöker väcka dom. Han mumlade något och jag skrattade.

”De finns pannkakor” viskade knappt ohörbart i hans öra. Jag visste sedan länge att han älskade de så han öppnade snabbt ögonen. När han såg mig log han.

”Låt mig ligga en liten stund till sedan kommer jag” sa han och sträckte på sig. Jag visste mycket väl att om jag lät honom vara så skulle han somna om och inte vakna igen. Han blundade igen när han trodde att jag gett upp. Jag började långsamt dra i hans täcke och han slog snabbt upp ögonen och greppade tag i de.

”Jag kommer dra av de om du inte kommer” sa jag och försökte låta hotfull.

”Tro mig de vill du inte” sa han och blinkade med ena ögat.

”Nej du har rätt” han kollade förvånat på mig eftersom att jag förstod vad han menade.

”Täcket låg på golvet när jag kom in” skrattade jag och han spärrade förskräckt upp ögonen. Hans ansikte började nu likna en tomat och jag skrattade och gick ut. Visst hade jag inte sett mycket vilket var skönt men de var alltid kul att jävlas lite med honom. När jag kom ner till köket satt alla redan runt bordet. El satt nu och sov mot Nialls axel istället för mot bordet. Han struntade fullständigt i de och proppade i sig pannkakor. Som tur hade jag gjort väldigt många så jag var säker på att de skulle bli några över när alla var klara. Jag satte mig ner mellan Danielle och på andra sidan fans de en tom platts som Harry skulle sitta på. Jag la upp en pannkaka på min tallrik och tog sylt på. När jag skulle börja skära den så kom en trött Harry in.

”God morgon” sa alla i mun på varandra.

”God morgon” svarade han trött innan han slog sig ner bredvid mig. När han kollade på mig så märkte jag att han blev lite generad. Jag skrattade där emot bara åt de hela.  När alla var klara dukade vi bort och sedan satte vi oss alla i soffa.

”Så vad ska vi göra idag?” frågade Liam. Alla ryckte lite på axlarna. I dag var alla lediga så vi bestämde oss för att göra något tillsammans. Jag tittade ut och såg att de var skinande väder ute.

”Har ni inte någon nöjespark?” frågade jag och Louis sken upp.

”Jo de har vi. Kan vi inte åka dit? Snälla!” alla skrattade åt honom men sedan bestämde vi att de faktiskt var en bra ide. Alla började springa runt och sedan gick Danielle hem till Liam och alla andra killar hem till sig för att göra sig i ordning. El och jag stannade här och eftersom att El var här väldigt ofta så hade hon lite kläder här som jag kunde få låna. Jag tackade självklart ja och sedan bar vi i väg till Louis rum. Hon gick in och sedan till garderoben.

”Så vad vill du ha?” frågade hon och höll upp ett linne. Jag ryckte lite lätt på axlarna. Hon tog fram en jätte fin lila skjorta som jag fastnade för direkt. Den var ganska lysande men väldigt cool.

”Får jag låna den?” frågade jag och hon log stort.

”Självklart, du skulle passa jätte bra” jag tackade och sedan gav hon mig ett guldigt halsband som hon sa att jag skulle ha till. Jag nickade sedan och gick iväg. Jag gick in i Harrys rum och slet av mig min tröja från igår. Sedan satte jag på mig den lila skjortan. Den passade jätte bra. Till de hade jag mina slitna svarta jeans som jag hade haft dagen innan. Jag granskade mig själv i spegeln ett tag innan jag gick in på toaletten. Där tvättade jag bort de gamla sminket och kletade på nytt. Jag lät håret vara som de var och eftersom att jag hade plattat de igår så var de fortfarande ganska rakt. Jag gick ut från toan och hittade nu Harry i sitt rum. På sig hade han ett par jeans och stod och letade efter en passande tröja. Jag gick fram till garderoben där han stod och tog fram en grå t-shirt. Han tackade och tog sedan på sig den. När han såg vad jag hade på mig log hade om möjligt ännu större.

”Snyggt” sa han medans hans blick for upp och ner över min kropp. Jag log och vi gick sedan ut från hans rum.

”Kom igen nu!” tjatade jag. Zayn skakade bara envist på huvudet. Han var den ända som inte ville åka. Vi var nu på en stor nöjespark och var på väg att åka en av alla attraktioner som fanns. Alla stod och väntade på Zayn. Han skakade envist på huvudet. Till och med Harry hade gått med på att åka den. Varför vet jag inte.

”Snälla. Du kan sitta bredvid mig” sa jag och han skrattade.

”Ska de få mig att vilja åka?” frågade han och skrattade ännu mer. Bakom mig hörde jag massa fniss.

”Ha-Ha” sa jag sarkastiskt. Efter mycket tjat bestämde vi oss för att åka och Zayn hade tillslut gett upp när han märkte att alla var emot honom. Vi stod nu i kön. De var en karusell med vagnar som man satt två och två i så Liam och Danielle skulle åka. Eleanor och Lou, Niall ville absolut åka med Harry så då blev de Zayn och jag. När vi stod längst fram märkte jag att Zayn började skaka lite smått. Jag vände blicken mot honom såg hur nervös han var. Vi klev i vagnen och eftersom de var fyra platser med två i varje passade de perfekt för alla oss. Lou och El hamnade längst fram, Niall och Harry tvåa, Liam och Dani trea och jag och Zayn sist. Nu skakade han ganska mycket så jag greppade försiktigt tag i hans hand. Han kollade förvånat på mig men sedan log han. Han kramade om den och när karusellen började kramade han om den hårdare. De gick väldigt snabbt och hela tiden höll Zayn hårt i min hand. När den stannade uppe på en hög kulle och väntade där en stund innan den skulle ner igen slängde jag en snabb blick på Zayn. Han satt och blundade hårt. Jag skrattade lite och sedan började den igen. Jag skrek glatt och Zayn med men mest i rädsla. Hans hand var fortfarande i min och kramade om den hårt. När vi tillslut kom fram log jag stort. De var grymt kul. Zayn satt bara och blundade, han trodde säkert inte att den var slut. Jag puttade lite på honom med min fria hand. Han ryckte till och tittade sig omkring. När han märkte att den hade stannat helt pustade han ut. Han släppte sakta min hand och sedan reste vi på oss och gick ut. När vi kom ner på marken igen satte sig Zayn på marken och alla tittade på honom.

”Aldrig mer” sa han och vi andra skrattade.

”Ähm.. um, jag trodde att de var en vanlig svart t-shirt” ursäktade han sig. Jag skrattade bara innan jag la ner mina ihop vikta kläder på golvet bredvid och la mig på vänster sida om Harry. Eftersom att han hade en stor dubbelsäng så fick vi båda platts utan problem. Jag låg och tänkte en stund tills Harry tyst viskade god natt. Jag besvarade de med ett god natt innan jag blundade och denna gång tog de inte mer en någon minut så sov jag.

Jag vaknade av att jag kände något blött på halsen. Jag öppnade ögonen och upptäckte att de var Louis läppar. Jag log för mig själv och låssades sova eftersom att han inte hade sett att jag var vaken. Jag kände hur hans läppar vandrade upp från min hals till ansiktet och så småning om hittade dom mina läppar. Jag besvarade kyssen och log. Jag öppnade sakta ögonen igen och såg ett stort leende. Jag log minst lika stort tillbaka och sedan ställde sig Louis upp igen. Jag slängde en snabb blick på klockan och såg att den var kvart i åtta.

”Vi måste iväg nu till studion men Less ligger kvar i Harrys rum så du kan väll väcka henne sen?” frågade Louis och tittade på mig. Först nu märkte jag att han var fullt påkläd.

”Men skulle inte hon också jobba idag?”

”Jo men jag frågade Harry och hon börjar inte förens tolv” Jag nickade snabbt och han gick ut ur rummet. Jag reste mig upp och en kall vind drog direkt över mig. Jag huttrade till och kom på att jag bara hade underkläder på mig så jag slängde snabbt på mig Louis pyjamas byxor och en grå hoddie jag hittade på golvet innan jag gick ut ur rummet. I köket satt Harry och halvsov mot köksbordet och i hallen var Lou och packade ner något i en ganska stor väsa. Utan att kolla var Lou gjorde gick jag in till köket där Harry satt, Jag sate mig ner på en stol mitt framför honom men han reagerade inte. Jag strök honom lite över håret och då tittade han upp. När han såg mig log han smått och satte sig helt upp.

”Ska ni inte gå?” han nickade till svars och blundade igen. Han hade blött hår vilket innebär att han hade duschat och måste ha gått upp för någon timme sedan så jag förstod att han var trött. Visst var jag också trött men om jag inte har fel så gick han och la sig efter Lou och mig.

”Trött?” frågade jag fast jag visste svaret bara för att försöka få igång något samtals ämne.

”Senast jag kollade på klockan igår var den halv fyra” sa han och jag började räkna i huvudet. Om han gick upp för någon timme sedan kan han inte ha sovit mer en tre timmar. Jag skrattade lätt, reste mig upp och rufsade om hans hår innan jag gick ut i hallen där Louis var. Nu hade han väskan på axeln och stod redo att gå.

”Vad är de i väskan?”

”En kille som vi spelar in med bad oss läsa igenom lite låt texter så de är de vi har gjort” sa han och ryckte lite på axlarna. Jag nickade lätt innan Harry kom lunkande och satte på sig skorna. När även han var klar kramade han lätt om mig innan han gick ut ur lägenheten. Sakta gled jag in i Louis famn och han kramade om mig hårt.

”Ses senare” jag nickade och han släppte taget om mig och tittade in i mina ögon.

”Älskar dig” sa han och kysste mig.

”Älskar dig mer” sa jag innan han gick ut genom dörren. Jag kollade efter honom när han gick i korridoren men när jag inte kunde se honom längre gick jag in. Jag bestämde mig för att överraska Less med frukost. Jag gick in i köket och förvånansvärt hade dom bacon och ägg så jag bestämde mig för att steka bacon och göra äggröra till de. När jag nästan var färdig dukade jag och sedan la jag upp allt på ett fat redo att gå och väcka Less. Jag gick in i Harrys rum där hon låg på sängen. Hon var verkligen vacker så de var inte konstigt att Harry gillade henne och kanske Zayn också. Jag hoppade upp i sägen och började hoppa omkring. Less mumlade något ohörbart och jag skrattade. Efter lite hoppande var hon äntligen uppe.

”Var är Harry?” frågade hon förvånat och tittade sig omkring i de annars tomma rummet.

”Han och resten av killarna har åkt och jobbat men dom ville inte väcka dig så istället väckte dom mig” sa jag och när jag sa de sista gjorde jag en sur min. Hon skrattade åt mig och reste sig sedan upp. Jag läste på hennes tröja och skrattade, hon tittade oförstående på mig.

”Snygg” sa jag och pekade på tröjan. Hon började också skratta och sedan rodnade hon. Vi gick ut i köket och när hon såg frukosten sken hon upp.

”Har du gjort de här?” frågade hon förvånat.

”Nej, de var tomten” sa jag så allvarligt jag kunde.

”Ha-Ha” sa hon och båda skrattade. Vi slog oss ner vid bordet och började äta. De var riktigt gott och de verkade som att Less också tyckte de. När vi var klara stoppade vi ner allt i diskmaskinen och gick in och satte oss framför tv:n. De visades inte så mycket bra så tillslut blev de något musik program. Efter något som kändes som fem minuter av mycket prat och skrattade tittade jag på klockan. Den visade Halv elva så Less bestämde sig för att gå och göra sig i ordning.

Less perspektiv:

Eleanor var hur gulig som hälst när hon hade gjort frukost till mig. Hon var verkligen jätte snäll så jag fattar varför Lou har fallit för henne. När vi hade tittade på tv ett tag och klockan var halv elva bestämde jag mig för att göra mig i ordning. Jag gick in i Harrys rum och kände att jag inte hade någon lust att ha kläderna jag hade igår och inte heller ville jag ha tröjan jag hade på mig nu så jag gick in i den stora garderoben för att leta efter åt minstånde en tröja att låna. Jag letade runt ett tag innan jag hittade en. Den var grön och stod: No! Jimmy protested! på. Jag tog den och tog på mig jeansen från igår. Snabbt tvättade jag av mitt ansikte med ut kletad mascara i och kletade på lite nytt från mascaran jag alltid har med mig i jackfickan. När jag var klar gick jag ner till El som nu satt och körde Fifa framför tv:n. Jag greppade snabbt tag om den andra kontrollen som El redan hade gjort sju mål på och började spela. Fifa var något jag hade fördröjt dom här två åren med ganska mycket. Vi spelade och när matchen var slut hade jag vunnit med två mål. Hon tittade förvånat på mig men jag bara log. Vi spelade två gånger till och de slutade med att jag vann båda gångerna. När klockan var tjugo i tolv bestämde jag mig för att gå till jobbet.

”Så hur blev ni ett band?” frågade jag The Wanted och låtsades vara intresserad. Dom började babla på och lite frånvarande mm:ade och nickade jag. När dom hade berättat klart tackade jag dom för att dom kom och sedan gick dom iväg. Sarah kom in i rummet och sa att jag kunde ta min lunch rast nu som varade i en timme. Jag nickade snällt och gick ut för att ta på mig min jacka. När jag var på väg ut började min mobil ringa och när jag såg vem de var sken jag upp i ett stort leende.

”Heeeeeeeej” sa jag och drog ut på hej. Danielle skrattade åt mig och hejade tillbaka.

”Jo jag tänkte att vi kanske skulle kunna äta lunch?” frågade hon och jag log.

”Visst. Var är du?”

”Faktiskt utanför” sa hon och man kunde höra massa skrik.

”The Wanted går precis ut så de är lite kaos” sa hon och jag skrattade. Jag gick mot utgången och när jag öppnade så såg jag hur mycket fans som hälst som stod lutade mot staketet. Längst fram stod Danielle och nästan mosades. The wanted stod där lugnt och skrev autografer och vakterna försökte hindra alla fans från att klättra över. Snabbt gick jag fram till Danielle och sa till vakten närmast Dani att hjälpa henne över. Han gjorde som jag sa och vi gick sedan in och gick ut en annan väg för att inte stöta på alla fans igen. När vi kom ut dit kunde vi äntligen hälsa på varandra. Hon kramade om mig och jag besvarade den självklart innan vi började gå ner för gatan.

”Vad ska vi äta?”

”Vet inte, ska El med?” frågade jag men hon skakade på huvudet.

”De dök upp något hon behövde göra”

”Åh.. okej” sa jag och vi gick vidare. Tillslut bestämde vi oss för att bara gå in på ett kafé och ta någon macka. Vi hittade en Starbucks ganska nära som vi gick in i. Vi satte oss vid ett bord innan Dani gick iväg för att beställa. De var ingen kö så de gick snabbt. När hon kom tillbaka hade hon två kaffe i handen och två mackor. Jag log tacksamt mot henne och bestämde mig för att bjuda henne på nästa lunch. Medans vi satt där och åt började vi prata om allt möjligt. Killarna, mitt jobb som just nu var att intervjua kändisar och hennes jobb som dansare.  Jag fick veta mycket om olika kändisar hon hade dansat för och hon fick veta vilka kändisar jag hade intervjuat så här långt. Samtalet flöt på bra tills hon nämnde sin familj. Snabbt bytte jag samtals ämne och som tur var verkade hon inte märka att något var fel. Jag kan inte påstå att jag kände mig jätte trygg av att pratar om min familj. Om man ens kan kalla de för en familj. En död syster, en pappa som inte finns med i bilden som jag inte ens vet vem han är och en frånvarande mamma som låter mig göra i princip vad jag vill. Kan man ens kalla de en familj? Visst jag har såklart Anne och Gemma men de verkar nog konstigt om jag säger de till Danielle som jag har känt i mindre en ett dygn.. Vi pratade på och när de var dags att gå gick vi ut och där var de två fans som ville ta kort med Dani. Jag agerade som fotograf och sedan sa vi hejdå. Danielle vinkade när hon gick åt andra hållet än mig och jag vinkade tillbaka.

Kapitel 13 den 13:de! Så vad tycker ni? KOMMENTERA!

”Vi kan väll gå ut och äta i kväll och sedan gå på bio?” föreslog Liam och alla tyckte att de var en bra ide och nickade instämmande. Vi bestämde att de var en bra ide och att vi skulle ses halv sex här hos Harry och Lou. Efter som att klockan snart var ett och om alla skulle duscha och göra sig i ordning så sa vi hejdå. Jag kramade om alla och när jag kom till Harry kramade han om mig lite extra länge. När han släppte så kollade jag undrande på honom men han bara log. Jag log tillbaka och sedan började jag gå till hotellet jag bodde på. När jag kom fram gick jag in och tog på mig träning kläder innan jag gick ut och sprang.

Jag vinkade hejdå till dom alla och gick igenom säkerhets kontrollerna. Killarna hade följt med för att säga hejdå och när jag inte kunde se dom längre gick jag mot ingången där jag skulle gå ombord. Kvinnan som stod där kollade min biljett och visade sedan att jag kunde gå in. Jag gjorde som hon sa och satte mig på min platts. Då började jag tänka på att killarna faktiskt bodde i London och Harry hade sagt innan att dom skulle åka hem om bara tre dagar. Då kan jag ju överraska dom.

Harrys perspektiv:

Det hade nu gått tre dagar sedan jag och killarna sa hejdå till Less på flygplatsen. Jag måste erkänna att jag redan saknar henne. Jag menar vi fick inte så mycket tid i hop och vem vet hur lång tid de dröjer tills jag får se henne igen. Klockan var nu 10 och vi hade precis ätit frukost. Planet hem till London skulle gå om några timmar och Lou och jag höll nu på att packa de sista. De skulle bli skönt att komma hem och om bara en månad och lite till skulle vi få åka hem till våra föräldrar och vara hemma i över en hel månad så killarna skulle följa med mig hem ett tag. Och kanske skulle vi då få träffa Less igen om hon nu var hemma vilket hon inte brukar vara men man kan ju alltid hoppas.

Klockan 11:30 var alla klara och vi bestämde oss för att mötas nere i lobbyn. Lou och jag tog alla våra saker och tog hissen ner till våningen längst ner. När vi kom ner var alla redan där och väntade.

"Klara?" frågade Paul och ställde sig upp från fotöljen han hade suttit i. Alla nickade och vi gick ut till en stor svart bil som stod där och väntade på oss. De var några fans som hade hittat till bakdörren men inte många så de var ingen större fara. De tog inte så lång tid att åka men när vi kom dit så var de säkert100 fans där och väntade på oss och de var bara utanför. Säkerheten var bra så de gick ganska bra förutom att någon råkade sparka Zayn på benet. När vi kom fram gick vi in någon bakväg till säkerhets kontrollerna och sedan var de bara att gå på planet. Väl inne i planet somnade jag efter bara några minuter.

Jag vaknade av att jag kände något blött på huvudet och slog upp ögonen. Jag tog försiktigt upp min hand på huvudet och när jag tog ner den såg jag något vitt kladdigt. Jag kollade på Lou som satt bredvid mig som bara flinade.

"Yoghurt" sa han och skrattade.

"Du vill inte veta vad jag trodde de var" muttrade jag innan jag ställde mig upp. Planet hade nämligen stannat så de var bara att gå av. Louis skrattade och gick sedan efter mig tillsammans med dom andra killarna. När vi kom ut var de inte så mycket fans vilket de inte brukar vara i London men några var de så klart. Vakterna ledde oss ut till en svart stor bil och när ja öppnade dörren såg jag någon bekant.

Less perspektiv:

"Vad gör du här?" skrek Harry som var först in i bilen och nästan hoppade på mig. Jag skrattade och sedan släppte han och satte sig på stolen bredvid så alla andra kunde gå in.

"Jag bor i London nu denna månad på grund av intervjuer och sånt och så tänkte jag att jag kunde överraska er samtidigt" sa jag glatt när alla hade klivit in i bilen.

"Men hur?" frågade Zayn med ett stort leende på läpparna som smittade av sig.

"Pratade med Paul" sa jag och blinkade åt Paul som satt i förarsätet. Alla skrattade och sedan fortsatte vi köra tills vi kom hem till killarna. Eftersom att dom bodde i samma lägenhet (på olika våningar) så hoppade alla av där. Jag följde med Harry och Louis in i deras eftersom att dom bodde ihop och sedan gick alla andra in till sig själva.

"Fint" sa jag och gick runt och kollade lite. De fanns två stora sovrum med dubbelsäng i varje rum, ett ganska stort kök, ett stort vardagsrum och sedan två stora toaletter. Allt var verkligen jätte stort och lyxigt men inte direkt så städat.

"Kom nu Less!" ropade Harry och jag gick tillbaka till köket där Louis stod vid spisen och Harry satt på en stol vid köksbordet.

"Varför har båda dubbelsängar? Okej Louis förstår jag men du som påstår att du är singel?" frågade jag och tittade på Harry. Jag betonade "singel" och Louis började skratta. Harry blev lite röd i ansiktet innan han svarade spydigt.

"Man vet ju aldrig" och blinkade. Och gjorde en äcklad min innan jag gick och kolade i kylen. Där fans i princip ingenting så jag gick till spisen där Louis stod och höll på.

"Vad gör du?" frågade jag när jag såg en kastrull på spisen men kokande vatten i.

"Ris"

"Och vad ska du ha till?"

"Inget" svarade han och tittade ner. Jag suckade lite. Utan att säga något tog jag på mig skorna och gick ut. Eftersom att jag bodde bara fem minuter här i från och man gick så visste jag att de fanns en mataffär bara några minuter bort. När jag kom in där tog jag lite frukostmat som bröd, mjölk, smör, pålägg och sånt och sedan gick jag vidare och tog lite grejer man kan äta till middag. Tillsist gick jag till glasslådan innan jag betalade och gick ut. De blev fyra matkassar som var ganska tunga men jag lyckades få med mig alla i och med att de inte var så lång bit. När jag kom fram kollade både Harry och Louis på mig med stora ögon. Jag hade fått reda på att ingen av dom var så bra på att laga mat från Anne. Visst viste jag att Harry inte var så bra på att laga mat men tydligen var inte Louis de heller. Jag ställde ner allt på bänken innan jag gick och kollade på riset Louis skulle koka. De var bänt i botten och helt stenhårt.

"Vad har du gjort?" frågade jag och skrattade.

"Ris.." svarade Lou och skrattade lite lätt han med. Medans Harry och Lou började ställa in allt i kylen började jag med maten. Eftersom att klockan redan var halv sex så var nog alla hungriga efter att ha flugit i så många timmar. Jag gjorde min speciella kyckling i sås som dom flesta tyckte var jätte god.

När maten var klar så bad jag killarna duka medans jag gick och sa till alla andra killarna. Först åkte jag ner till Liam. Han öppnade ganska snabbt och när han såg mig skapades ett leende på hans läpparna.

"De finns mat hos Harry och Lou, vill du ha?"

"Har dom lagat mat?" frågade han med en förvånad blick.

"Nej de var jag" sa jag och han pustade ut. Jag skrattade och sedan gick han in för att ta på sig skor så jag gick vidare till Niall. Jag knackade många gånger men han öppnade inte så jag kände på dörren. Den var öppen så försiktigt gick jag in. Jag hittade honom sovande i soffan. Jag visste att om jag inte skulle väcka honom så skulle han bli ledsen för att han inte fick någon mat men han såg så fridfull ut så jag ville egentligen inte. Efter mycket tvivlande strök jag honom lätt över håret.

"Niall" viskade jag och puttade lite på honom medans jag strök honom lätt över håret. Han öppnade ögonen sakta och när han såg att de var en tjej så hoppade han till men när han såg att de var jag pustade han ut.

"Vad gör du här?" frågade han trött och kliade sig i nacken.

"Jag har lagat mat så.." men han jag inte säga förens han var ute ut lägenheten. Jag skrattade för mig själv innan jag gick vidare till Zayn. När han öppnade fick jag en chock. På sig hade han bara en handduk inlindad runt midjan och hans mage var inte direkt lätt att slita blicken i från. När han såg att jag fastnade med blicken på hans mage skrattade han lätt vilket så klart fick mig att rodna. Jag tittade ner innan jag mumlade.

"De finns mat hos Harry och Lou" innan jag rusade iväg. Jag hörde hans skratt efter mig vilket bara fick mig att skämmas ännu mera. När jag kom fram till Harry och Lou satt dom andra redan vid bordet och de dröjde inte länge innan Zayn också kom tillbaka. Fast påklädd denna gång. Under hela middagen lät jag bli att prata med honom och efteråt när vi skulle titta på film hamnade jag självklart bredvid honom. De blev ganska pinsamt men efter en och en halv film somnade jag i alla fall på något konstigt sett. De sista jag mins var att jag la huvudet på Zayns axel och var för trött för att ta bort de.

De var kapitel 10. De blev ganska mycket längre för att de har varit så dålig uppdatering så de här kanske gottgör en del. De tog i princip hela dagen mer eller mindre att skriva så någon kommentar skulle inte skada.

Vad tror ni händer nu? Kommer de bli något mellan Less och någon av killarna? Kommentera vad ni tror!